Stenografering i riksdagen
De som i riksdagen arbetar med att återge anföranden har sedan år 2016 protokollsnotarie som tjänstebenämning, och det finns numera inget krav på att de ska kunna stenografera. Nu för tiden är en inspelning av debatten det främsta arbetsmaterialet när man redigerar anföranden – man behöver lyssna, ibland upprepat, på det som har sagts för att göra bästa möjliga redigering.
Nedan används dock ordet stenograf eftersom den benämningen är den invanda och de flesta kan stenografera och gör det. Förleden protokolls- har för övrigt lagts till notarie eftersom notarie numera används för ”juridiskt utbildad tjänsteman” och eftersom arbetet sker vid protokollskansliet i riksdagen.
Titeln (riksdags)notarie användes på 1800-talet för dem som skrev protokoll i riksdagen.
Man kan under uppslagsordet riksdag i SAOB läsa:
I det så kallade snabbprotokollet återges alla anföranden från dagens debatter i plenisalen (kammaren) i oförkortat skick. Det är klart och tillgängligt på internet ungefär sex timmar efter det att kammarsammanträdet är slut. Det gäller även om sammanträdet har hållit på till kl. 23.
För att det ska vara möjligt produceras protokollet i bitar, så kallade pass, som omfattar tio minuter. På dagen tjänstgör normalt arton stenografer samtidigt, på kvällen bara tolv – för att övriga sex ska få möjlighet till kvällsledighet.
Varje stenograf sitter inne i plenisalen i tio minuter och blir därefter avlöst av en annan stenograf för att kunna gå till sitt rum och arbeta med passet.
På rummet har stenografen tillgång till en videoinspelning av debatten, lyssnar på den, skriver in texten på dator, redigerar texten, kontrollerar citat, stavningar av namn och förkortningar med mera och kontrolläser.
Efter ungefär två timmar ska stenografen vara klar med bearbetningen av de tio minuterna och vara redo att gå in i kammaren igen och avlösa den stenograf som sitter där.
Protokollsgranskare granskar utskrifterna, lyssnar som kontroll och sammanfogar passen till större enheter. Ett par personer på protokollskansliet svarar för de mer formella delarna av protokollet, med rubriker, omröstningar och annat.
Stenograferna skriver även ned anförandena i riksdagens EU-nämnd, som normalt sammanträder varje fredag i Skandiasalen, och de många utfrågningar som utskotten anordnar och som normalt hålls i förstakammarsalen eller andrakammarsalen (de två salar där riksdagens första respektive andra kammare sammanträdde under tvåkammarriksdagens tid). Vissa utfrågningar som är en del av konstitutionsutskottets granskning av statsråden kan vara slutna och hållas i konstitutionsutskottets sammanträdesrum.
Fyra av stenograferna arbetar också som stenografer i Utrikesnämnden, den nämnd som regeringen samråder med i utrikesfrågor och som har slutna sammanträden på slottet med kungen som ordförande – se särskild sida.
Första interpellationsdebatten efter valet 2014.
Stenograferna sitter längst till höger sett från läktaren.