Liten provkarta på ändringar vid redigering
När man redigerar tal till skrift gör man många olika slags ändringar – oftast flera olika i en och samma mening, som framgår av de redigeringsexempel som finns här från riksdag, kommun och landsting.
Här är en liten sammanställning av några olika slags ändringar, med ett försök till kategorisering av ändringarna.
Samlingen kommer att utökas successivt.
| Företeelse | Förslag på åtgärd | Exempel |
| Citat | Kontrollera citatet, särskilt om det gäller handlingar inom den egna organisationen. Använd citattecken bara om citatet kan verifieras (eller om det återger ett muntligt uttalande utan att göra anspråk på att vara exakt). | |
| Favoritord som används utan att betyda något | Stryk någon eller några av orden för att det inte ska bli störande upprepningar. | egentligen, faktiskt, inte minst, också, naturligtvis, över huvud taget |
| Felaktig konstruktion | Korrigera. | med regelbundna mellanrum > med jämna mellanrum |
| Felaktig ordföljd | Korrigera. | jag vet att det kommer inte att ske i år > jag vet att det inte kommer att ske i år |
| Felaktigt fackuttryck | Ändra till det korrekta. | ministerstyrning > ministerstyre |
| Felaktigt ord | Ändra till det korrekta. | presumtiv effekt > preventiv effekt |
| Felsägning | Ändra till det ord talaren rimligen avsett att säga, om felsägningen inte måste stå kvar eftersom den har påtalats i debatten. | rabatthäften till reducerat precis > rabatthäften till reducerat pris trafikutskottet > Trafikverket |
| Formell felaktighet | Ändra till det korrekta. | Jag yrkar bifall till utskottets betänkande. > Jag yrkar bifall till utskottets förslag. |
| Namn på myndighet, företag, organisation eller dylikt | Kontrollera, eftersom det inte sällan är fel. | |
| Namn på person | Kontrollera stavningen, särskilt för utländska namn som kan translittereras olika. Välj konsekvent källa för stavning. | Jutta Uppalainen > Jutta Urpilainen |
| Numrering | Kontrollera att inga nummer är överhoppade eller dubblerade. Ändra vid fel eller ta bort numreringen helt. | för det första . för det tredje ... |
| Oavsiktlig omkastning av ord | Korrigera till det lyssnarna rimligen uppfattat. | De har ett akut vård av behov. > De har ett akut behov av vård. |
| Ofullständig mening | Komplettera meningen eller inarbeta orden i föregående eller följande mening. Stryk de ofullständiga orden om ingen bättre lösning finns. | |
| Oklar syftning | Lägg till precisering eller radera helt. | |
| Oklart uttryck | Försök reda ut och ändra. Kontakta vid behov talaren. | Du vinner ingenting på att förra mandatperioden förra mandatperioden. Ni hade frågat om SJ kunde stanna. |
| Onödiga småord | Stryk några eller alla förekomster, om de egentligen inte betyder så mycket. | nu, så, då |
| Ordvändningen handlar om om | Ändra till gäller om hellre än gäller huruvida eller bara gäller för att undvika upprepning av om. | Frågan handlar om om räntan ska höjas. > Frågan gäller om räntan ska höjas. |
| Pronomen med oklar syftning | Ersätt pronomenet med något tydligare, om det klart framgår på vad talaren menar. | man, vi, jag, ni, de > regeringen, Miljöpartiet, socialutskottet |
| Pronomen som används med olika syftningar | Ersätt det med något annat pronomen eller skriv om meningen. | man, vi |
| Rättelse som talaren gör | Stryk det felaktiga och behåll det talaren har ändrat till. | I stället säger avtalet det garanterar vissa volymer. > I stället garanterar avtalet vissa volymer. |
| Samma ord som förekommer nära i samma mening eller meningen intill. | Överväg att ersätta någon förekomst av ordet med en synonym, om upprepningen är störande och synonymen känns helt adekvat. | |
| Sammanblandning av uttryck | Korrigera till det uttryck som passar bäst. | nästan intill hart omöjligt > näst intill omöjligt eller hart när omöjligt |
| Stående uttryck | Kontrollera och ändra till det vedertagna, om inte talaren bedöms ha ändrat medvetet. | det intressanta i kråksången > det fina i kråksången |
| Talspråkligt uttryck som fungerar som preposition | Ersätt gärna med lämplig preposition, speciellt om uttrycken förekommer ofta. | när det gäller, beträffande |
| Tautologi | Ändra så att tautologin elimineras. | en potentiell möjlighet > en möjlighet; kommunstyrelsebeslutet i juni i kommunstyrelsen > beslutet i juni i kommunstyrelsen eller kommunstyrelsebeslutet i juni |
| Tillägg mitt i mening | Överväg att sätta tillägget inom tankstreck eller ändra så att det kan stå först eller sist i meningen. | |
| Titel på bok, artikel eller dylikt | Kontrollera och korrigera vid behov. | Liv och hälsa Mellansverige 2012 > Liv & hälsa i Mellansverige |
| Uttrycken den här och den där | Överväg att stryka det, eftersom det oftast inte innebär någon precisering utan bara tynger vid läsning. | |
| Uttrycket anledningen till varför | Ändra till anledningen till att eller bara varför. | |
| Uttrycket för det första utan något för det andra | Ändra till först och främst. | |
| Uttrycket som till exempel | Ändra till bara som eller till exempel. | |
| Vardagligt uttryck | Överväg att ersätta det med ett uttryck som passar bättre i skrift, eftersom det vardagliga uttrycket ger ett kraftigare intryck i skrift. | dojor > skor förbannad > förbaskad |
| Yttrande som inte hör till frågan, som gäller något vardagligt och helt saknar betydelse för eftervärlden, så kallat efemärt yttrande | Stryk yttrandet. | Äh förlåt nu tappade jag bort mig i min text här. Det är tur att man har kamrater här som ser till att man är snygg, hel och ren innan man går upp talarstolen. Fick hjälp att rätta till skjortan. |
| Olika ord | ||
| Orden ingenting och någonting | Ändra gärna till inget respektive något, eftersom det gör meningen smidigare. | |
| Ordet dels ensamt utan något andra dels | Stryk ordet eller ersätt det med delvis. | |
| Ordet inte | Stryk respektive lägg till ordet när talaren menar det motsatta. Det förekommer oftare än man kan tro. | |
| Ordet ja | Stryk ordet när det inte betyder något, till exempel som inledning av en mening. | |
| Ordet ju | Stryk ordet om det inte verkligen markerar en slutsats. | |
| Ordet men | Stryk ordet om det inte betyder något. Ersätt det med och om det inte finns något motsatsförhållande. Om ordet inleder två meningar efter varandra: Ändra så att det ena men kan tas bort. | |
| Ordet mycket | Överväg att stryka ordet, eftersom det oftast inte innebär någon förstärkning utan används slentrianmässigt. | |
| Ordet nog i betydelsen tillräcklig | Ändra till tillräckligt, eftersom läsaren uppfattar ordet som antagligen när talarens betoning inte framgår | Vårt län är nog [betonat] uppdelat av synliga och osynliga gränser. |
| Ordet och | Stryk ordet om det inleder en mening. Överväg att ersätta det med punkt mellan två meningar. Ersätt det med men om det föreligger ett motsatsförhållande. | |
| Ordet också | Stryk ordet om det inte markerar något ytterligare. Det är ganska vanligt. | |
| Ordet tror | Ändra till tycker när ordet används i den betydelsen. | |
| Ordet tycker | Ändra till tror när ordet används i den betydelsen. |