Till startsidan Till alternativ vid sidans slut Till sidans början

Stockholms kommunfullmäktige 7: man

Här återges ett anförande från Stockholms kommunfullmäktige av en manlig politiker.

Ordagrant Redigerat

Ja herr ordförande! Polis- och brandmanna-VM var ju en usel affär ekonomiskt. Om man skulle utveckla Håkan Tenelius kalkyl kan man säga att trots att den var en så usel affär ekonomiskt och trots att det inte får vara så usla affärer så har vi ändå tjänat på det. För om man räknar med att det kostar 500 i snitt att bo nio nätter eller de som kom hit bodde för 500 kronor ... det är en mycket låg kostnad ... i nio nätter så betalade de fyra och fem och vår insats blev då två och fem medsamma. Så att även om det är en usel ekonomisk affär så är det fortfarande vinst för staden. Och då kan man lätt räkna ut vad det innebär om man har så att säga bättre ordning och reda på projekten och de sköts på normalt sätt. Då är det alltså lysande affär för Stockholms stad och för sysselsättning och utveckling i framtiden. Men sedan tycker jag att det är viktigt ... jag tycker att det är viktigt på grund av den debatt som har varit och på grund av hur svårt det är att få den här typen av resonemang om den långsiktiga inriktningen på marknadsföringen att fästa och med tanke på hur lätt det är att bedriva populistisk propaganda ... här skall inte gå en skattekrona till någon marknadsföring i några spel och någon turism utan det skall vi satsa på det ena eller det andra. Jag skulle kunna stå här och vara populist. Varenda krona skall användas till skattesänkning i stället. Det är ju så lätt att driva den typen av debatt va. Den andra är mycket svårare. Och då är det väldigt väsentligt att i det här fallet när man nu har klantat till det när staden har fått gå ut och till och med olagligt låna ut pengar enligt Länsrätten, då skall vi ha tillbaka pengarna. Lån skall betalas tillbaka. Å okej att vi trasslar till begreppen för SIS en stund framåt, att de skall betala av den sista biten så att säga enligt kommunstyrelsens förslag. Men det får man då ta därför att jag tror att det långsiktigt är viktigt för förtroendet för SIS, för förtroendet för stan och för förtroendet för idén att satsa trots allt en del skattepengar i marknadsföring av Stockholm som besöksort och att man kan inte passera en sån här grej som polis- och brandmanna-VM med de ekonomiska konsekvenserna utan att det får någon form av återverkning i andra ändan. Tyvärr är det så. Och därför menar jag att det är rätt att SIS skall betala tillbaka. Sedan vill jag då i övrigt säga att jag avslutningsvis att jag egentligen är på rymmen. För att kunna sköta mitt jobb som föredragande i den här frågan så är jag på rymmen från en konferens ute i Lejondal i Mälardalsrådet som handlar om just samarbetet mellan städer och näringsliv, stadsförvaltningar och näringsliv utifrån amerikanska erfarenheter av ett antal städer som var har varit på väg down the drain eller ner i avloppet, Cleveland och andra, och hur de har lyft sig just genom att man har samarbetat mellan stadens ledningar, den offentliga sidan och den privata sidan och hur man har poolat [?] skatteresurser. Det betalas faktiskt skatt i USA också om det är någon av oss som tror att det inte gjorde det ... stora skatteresurser och privata företagsresurser för att åstadkomma positiv utveckling i städer som har kännetecknats av skenande arbetslöshet, getton och så vidare. Att ha kommit från det, herr ordförande, så tycker jag att en del av den här debatten verkar väldigt gammalmodig i förhållande till den debatt jag har deltagit i under eftermiddagen.

Herr ordförande! Polis- och brandmannaspelen var en usel affär ekonomiskt. Men trots att det var en så usel affär ekonomiskt och trots att det inte får vara så usla affärer kan man, för att utveckla Håkan Tenelius kalkyl, säga att vi ändå har tjänat på affären. Om de som kom hit betalade i genomsnitt 500 kronor per natt – det är en mycket låg kostnad – för nio nätter, så betalade de 4 500 kronor, medan vår insats var 2 500 kronor.

Även om det alltså är en usel affär ekonomiskt, är det en vinst för staden. Då kan man lätt räkna ut vad det skulle innebära om man har bättre ordning och reda på projekten och sköter dem på ett normalt sätt: i så fall blir det en lysande affär för Stockholms stad och för sysselsättningen och utvecklingen i framtiden.

Den debatt som har förts visar hur svårt det är att få resonemang om den långsiktiga betydelsen av marknadsföring att fästa, och den visar också hur lätt det är att bedriva populistisk propaganda. Inte en enda krona av våra skattepengar skall gå till några spel eller till marknadsföring av turism, utan pengarna skall satsas på annat, säger man. Jag skulle kunna vara lika populistisk och säga att varenda krona som kan sparas i stället skall användas för att sänka skatten – det är så lätt att föra den typen av debatt. Det är väsentligt svårare att föra ett resonemang om betydelsen av marknadsföring.

När man nu har klantat till det och staden enligt Länsrätten t.o.m. olagligt har lånat ut pengar, då skall vi ha tillbaka pengarna. Lån skall betalas tillbaka! Låt vara att vi trasslar till begreppen för SIS en tid framöver genom att kräva SIS skall betala tillbaka den sista biten, som kommunstyrelsen föreslår. Det får man ta! Jag tror nämligen att detta är viktigt långsiktigt för förtroendet för SIS, förtroendet för staden och förtroendet för idén att trots allt satsa en del skattepengar på att marknadsföra Stockholm som besöksort. Man kan inte genomföra ett polis- och brandmannaspel på detta sätt utan att det tyvärr får någon form av återverkningar i den andra ändan. Därför menar jag att det är rätt att SIS skall betala tillbaka.

Sedan vill jag avslutningsvis meddela att jag för att kunna sköta mitt jobb som föredragande i detta ärende egentligen är på rymmen från en konferens med Mälardalsrådet i Lejondal, en konferens som handlar om just samarbetet mellan stadsförvaltningar och näringsliv utifrån amerikanska erfarenheter från ett antal städer, bl.a. Cleveland, som har varit på väg down the drain – ned i avloppet – men som har lyft sig just genom ett samarbete mellan den offentliga och den privata sidan.

Man har satsat skattemedel – det betalas faktiskt skatt även i USA, om någon nu inte skulle tro det – och privata företags resurser för att åstadkomma en positiv utveckling i städer som har kännetecknats av skenande arbetslöshet, av getton osv. Efter att ha kommit från denna konferens tycker jag, herr ordförande, att en del av debatten här verkar väldigt gammalmodig i förhållande till den debatt som jag har deltagit i under eftermiddagen.

Läs mer

  • Nästa redigeringsexempel
  • Tillbaka till sidan för redigeringsexempel
  • Start | Tal, skrift och redigering | Redigeringsexempel | Debattstenografering | Kontakt | Om cookies | Sajtkarta